Den internationella katastrofdatabasen (EM-DAT) är ingen läsning för den känsliga. Det är en oändlig litania över mänskligt lidande, ekologiska katastrofer
och ekonomiska fallgropar. I databasen listas och beskrivs förekomsten och effekterna av mer än 22 000 masskatastrofer över hela världen, med början år 1900 och framåt. Här finns naturkatastrofer, inklusive översvämningar, tyfoner, jordskred, torka, jordbävningar, värmeböljor och skogsbränder.

Men här finns även katastrofer orsakade av människan, så som skeppsbrott, flygplansolyckor, bränder och explosioner, samt gruvras och järnvägsolyckor. Här
finns till och med registrerat panikartade händelser på diskotek.

Antalet katastrofer ökar

Det är inte så konstigt, med tanke på alla katastrofer, att man har infört en
internationell dag för katastrofriskreducering. Den organiseras av FN för att
”främja riskmedvetenhet och reducering av katastrofer” och dagen uppmärksammas varje år den 13 oktober, sedan 1989.

I samband med denna händelse 2020, publicerade UNDRR (FN:s kontor för katastrofriskreducering) rapporten ”Human cost of disasters: An overview of the last 20 years, 2000–2019.” I förordet skriver Mami Mizutori, generalsekreterarens särskilda representant och chef för FN:s kontor för katastrofriskreducering, tillsammans med Debarati Guha-Sapir, professor, Centrum för forskning om epidemiologi vid katastrofer, Institutet för hälsa och samhälle, UCLouvain, Belgien:

”Det har nu gått 20 år av detta nya århundrade och katastrofrisken antar nya former och omfattningar för varje år som går. Katastrofer har aldrig väntat på sin tur och i allt högre grad är risken en sammankopplad faktor. Riskfaktorer
och konsekvenser ökar lavinartat och kolliderar på helt oförutsedda sätt.” 

Mizutori och Guha-Sapir fortsätter: ”Även om denna rapport primärt fokuserar
på den svindlande ökningen av klimatrelaterade katastrofer under de senaste tjugo åren, så är den även en kommentar om behovet att förstärka hanteringen av katastrofrisker rörande alla typer av naturliga faror och faror orsakade av människan, inklusive faror och risker som är relaterat till miljö, teknik och biologi.”

Det är viktigt att förstärka motståndskraften för katastrofer

Klimatrelaterade katastrofer inkluderar meteorologiska, klimatologiska eller hydrologiska katastrofer. Under de två första årtiondena av detta århundrade har dessa händelser i det närmaste fördubblats. Majoriteten av de 7 348 rapporterade katastrofhändelserna var översvämningar, följt av stormar. Man beräknar att katastroferna har orsakat 1,23 miljoner dödsfall och drabbat ungefär 4,03 miljoner människor. Den uppskattade globala ekonomiska förlusten var 2,97 biljoner US-dollar. Tillsammans med UNDRR arbetar många organisationer och initiativ över hela världen för att vända på detta. Ett exempel är FN:s Sendairamverket för katastrofriskreducering 2015–2030.

Detta syftar till att ”förhindra nya och reducera befintliga katastrofrisker genom implementering av integrerade och inkluderande ekonomiska, strukturella, juridiska, sociala, hälso-, kulturella, utbildnings-, miljömässiga, tekniska,
politiska och institutionella åtgärder som förhindrar och reducerar faroexponering och sårbarhet för katastrofer, öka beredskapen för reaktion och bearbetning, för att på så sätt stärka motståndskraften.”

Fyra prioriteringar för åtgärder beskrivs:
1. öka förståelsen för katastrofrisk
2. förstärka styrningen av katastrofrisker för att bättre hantera katastrofrisker
3. investera i katastrofriskreducering för ökad motståndskraft
4. förbättring av katastrofberedskapen för effektiv respons och för att ”återuppbygga bättre” vid återhämtning, rehabilitering och rekonstruktion.

Även om skyddet av människors liv, försörjningsmöjligheter och hälsa har högsta prioritet så är även reducering av katastrofskador på viktig infrastruktur och tjänster mycket viktiga faktorer.

Viktig infrastruktur håller ihop samhället

Kritisk infrastruktur är kittet i det moderna samhället, som håller ihop allt och får det att fungera. Det är lätt att tänka sig vilket kaos det skulle bli om vi inte hade fungerande vägar, järnvägar, broar, tunnlar, vatten- och avloppshantering eller fungerande elnät. Tänk dig en värld utan åtkomst till internet eller telekommunikation. Det kan man väl kalla störningspotential?

Resilience Shift – ett initiativ skapat av Lloyd’s Register Foundation och tjänsteföretaget Arup – anger att ”fler människor än någonsin tidigare förlitar sig på kritiska tjänster som levereras av infrastruktursystem, tack vare världens ökande befolkning och förflyttningen från landsbygd till stadsområden. Om något av dessa system fallerar kan konsekvenserna bli katastrofala för allmän säkerhet och välbefinnande, miljön och ekonomin.”

Uppskattningar visar att år 2050 kommer nästan 70 procent av världens befolkning att leva i städer. Det är alltså en eskalerande utmaning.

Resilience Shift påpekar även att klimatförändringarna och cyberattacker utgör verkliga hot, vilket gör det svårt att förutse eller undvika påfrestningar och belastningar på kritisk infrastruktur. ”Det är viktigt att infrastrukturen är redo för de hot som vi kan förutse och klarar att reagera på oväntade händelser, så att den kan fortsätta att tillhandahålla viktiga tjänster som samhället är beroende av.”

Ingenjörskonsten har en viktig roll

Att skapa motståndskraftig infrastruktur är ett mångfasetterat område som omfattar planering, finansiering, utformning, drift och underhåll.

Olika discipliner inom ingenjörskonsten – såsom byggnads- och maskinteknik – kan spela viktiga roller både vad gäller att skapa och anpassa säkra, hållbara och tåliga lösningar.

Vid planering och utformning av kritisk infrastruktur måste ingenjörsvetenskapen beakta ett större perspektiv, från potentiell fara till att reagera och anpassa när katastrofen inträffar till återhämtningen efter katastrofen.

Resilience Shift förespråkar en övergång ”från att tänka på infrastruktur i termer av vad det är, till vad det gör.” Följaktligen ”istället för att skapa felsäkra system med specifika utformningströsklar måste vi utveckla och använda system så att dessa fallerar säkert, med begränsade konsekvenser och som snabbt kan återställas.”

Ett fundament för kommande generationer

I takt med utvecklingen kommer ingenjörskonsten spela en allt viktigare roll i utformning, tillverkning och underhåll av hållbar, säker och motståndskraftig kritisk infrastruktur. På så sätt bidrar man till att skapa och säkra grunderna för ett välfungerande samhälle för framtida generationer. Detta bidrar även till en hållbar utveckling över hela världen.