Utsikterna från insidan
Om du vill veta vad som händer i skruvförbandens värld ska du fråga Salim Brahimi. Han är expert på vätesprödhet i skruvförband och aktiv medlem i flera standardiseringskommittéer. Han är till exempel ordförande i ASTM:s internationella kommitté F16 angående skruvförband och den rådgivande kommitté som representerar Kanada i den internationella standardiseringsorganisationens tekniska kommitté angående skruvförband (ISO Technical Committee 2 on Fasteners). Hans företag IBECA Technologies löser avancerade problem för högprofilerade projekt och han leder universitetets forskningsprogram om material och ytbehandlingar för skruvförband.
FAKTA: SALIM BRAHIMI
Titel: President på IBECA Technologies Corp.
Ålder: 48.
Bor: Montreal, Kanada.
Bakgrund: Master of Engineering i metallurgi och examen i företagsledning. Mer än 25 års erfarenhet av skruvförband, kvalitetssystem och processoptimering. Aktiv i flera standardiseringsorgan (bl.a. ASTM). Leder forskningsprogram om vätesprödhet i skruvförband vid McGill University i Montreal.
Kan du berätta om några aktuella trender inom skruvförbandsbranschen?
– De flesta fästelement är massproducerade handelsvaror och därför är det mycket viktigt att de är kostnadseffektiva. Tillverkarnas skicklighet varierar, och även om sakkunskapen håller på att stärkas är den inte lika bra överallt än. Tillverkningen borde fokusera på att producera produkter med mervärde, till exempel för fordonsindustrin och flyg- och rymdindustrin.
Om vi blickar framåt, hur ser utmaningarna ut?
– Förutom att producera handelsvaror till ett konkurrenskraftigt pris ligger utmaningen också i att upprätthålla kvalitet och enhetlighet för produkter som används i kritiska tillämpningar. Det kräver duktig personal, men för närvarande finns det ingen officiell utbildning som fokuserar på fästelements värdekedja. Ofta förlitar man sig på kunskap som överförs från person till person – bland annat hur maskinerna ska skötas, men även hur standarder fungerar.
Vad bidrar standardiseringsorganen med?
– De spelar en avgörande roll eftersom standarder är de tekniska ritningar som underlättar handel. Jag kan inte betona nog att experter från hela världen är involverade i det här. De flesta förstår inte hur viktigt det är. Det är något jag är stolt över att vara en del av.
Berätta om hur standardiseringsorganen arbetar.
– Samstämmiga standardiseringsorgan har sina respektive perspektiv, geografiska fokus och strukturer. Tekniska kommittéer inom ISO och CEN i Europa utgörs av expertdelegationer som representerar varje medlemsland. Tekniska kommittéer i nordamerikanska organ som ASTM och ASME utgörs av individer som arbetar på frivillig basis. Därför kan de fortare reagera på marknadstrenderna. Oavsett modell hänger det till sist på att experterna är samstämmiga. När man sammanför personer med olika perspektiv blir resultaten noga granskade, vilket leder fram till stabila standardiseringar.
Finns det några andra skillnader?
– I Nordamerika mäts skruvförbanden både enligt meter- och tumsystemet, och för att komplicera saker ytterligare har den amerikanska marknaden sitt egna, oberoende måttsystem. Men i realiteten är det ISO-standarden som gäller när man använder metriska mått. Trenden är att USA och Kanada alltmer fogar sig efter ISO-standarden. Samtidigt vill de ha inflytande och är väldigt aktiva i ISO.